Just look through your window, look who sits outside...
"Little me is waiting, standing through the night"
- David Bowie - Love you 'till Tuesday
För att fira min födelsedag ska jag lansera en ny del av min blogg som förhoppningsvis ska göra att jag bloggar minst en gång i veckan.
"Fredagsmys"
Fredagsmyset innebär att jag väljer en person (känd eller okänd) som jag vill ha Fredagsmys med.
Jag berättar lite kort om när jag först träffade/upptäckte personen och lite om vår relation.
Sedan väljer jag en film och ett snacks som jag hade planerat att jag och denna person skulle roa oss med.
Det blir alltså lite filmtips också för er som tycker att sånt är roligt.
Och svaret är ja, egentligen är detta bara en stor ursäkt för att jag ska blogga oftare.
Dags alltså för premiären för
"Fredagsmys"
Premiärgästen blir förstås den man som jag lätt skulle välja över alla andra i ett sådant här sammanhang, David Bowie.
David är... min stora kärlek i livet.
Jag har sedan länge insett omöjligheten i den, kärlek, på gränsen till fanatiska beundran, som jag känner för honom och hans musik. Jag är realist, men jag tänker tillåta mig att drömma om David oavsett.
Han är en fantastisk artist och ett av mitt livs största vändpunkter är fortfarande när jag första gången sång hans Life on Mars?-video på tv.
Få artister har berört mig så mycket som David och ingen annan man över 50 kan ge mig stora skälvan bara genom att gå ut på en scen och riva av en av sina gamla hits.
Han blir alltså mitt första Fredagsmysval.
Film: Help!
(Eftersom jag sett den en miljon gånger och kan fokusera på det faktum att jag sitter i en soffa med David Bowie, Dessutom är jag medveten om att David gillar Beatles så han skulle nog inte misstycka heller.)
Snacks: Torkad frukt och nötter
(För att det är sjukt gott och verkar mer Davids stil än annat tillängligt flöt. Vi har ju tårta här hemma också... marängtårta med vispgrädde... det är... bra ;P )
Det var alltså Fredagsmyset den här veckan, håll tummarna för att jag lyckas hålla mitt löfte om att kunna blogga minst en gång i veckan i fortsättningen också.
Until next time
//Sandra
- David Bowie - Love you 'till Tuesday
För att fira min födelsedag ska jag lansera en ny del av min blogg som förhoppningsvis ska göra att jag bloggar minst en gång i veckan.
"Fredagsmys"
Fredagsmyset innebär att jag väljer en person (känd eller okänd) som jag vill ha Fredagsmys med.
Jag berättar lite kort om när jag först träffade/upptäckte personen och lite om vår relation.
Sedan väljer jag en film och ett snacks som jag hade planerat att jag och denna person skulle roa oss med.
Det blir alltså lite filmtips också för er som tycker att sånt är roligt.
Och svaret är ja, egentligen är detta bara en stor ursäkt för att jag ska blogga oftare.
Dags alltså för premiären för
"Fredagsmys"
Premiärgästen blir förstås den man som jag lätt skulle välja över alla andra i ett sådant här sammanhang, David Bowie.
David är... min stora kärlek i livet.
Jag har sedan länge insett omöjligheten i den, kärlek, på gränsen till fanatiska beundran, som jag känner för honom och hans musik. Jag är realist, men jag tänker tillåta mig att drömma om David oavsett.
Han är en fantastisk artist och ett av mitt livs största vändpunkter är fortfarande när jag första gången sång hans Life on Mars?-video på tv.
Få artister har berört mig så mycket som David och ingen annan man över 50 kan ge mig stora skälvan bara genom att gå ut på en scen och riva av en av sina gamla hits.
Han blir alltså mitt första Fredagsmysval.
Film: Help!
(Eftersom jag sett den en miljon gånger och kan fokusera på det faktum att jag sitter i en soffa med David Bowie, Dessutom är jag medveten om att David gillar Beatles så han skulle nog inte misstycka heller.)
Snacks: Torkad frukt och nötter
(För att det är sjukt gott och verkar mer Davids stil än annat tillängligt flöt. Vi har ju tårta här hemma också... marängtårta med vispgrädde... det är... bra ;P )
Det var alltså Fredagsmyset den här veckan, håll tummarna för att jag lyckas hålla mitt löfte om att kunna blogga minst en gång i veckan i fortsättningen också.
Until next time
//Sandra
Kommentarer
Trackback
