But you are the only one I’ve met
- Hello Saferide - I wonder who is like this one.
Kärlek - Ellen DeGeneres & Portia De Rossis bröllop (källa: People)
Dag 5 - Vad är kärlek?
När ett ord från en person är nog för att göra mig glad,
När jag läser en ny boks första blad
När Nicole Kidman sjunger "Nothing would keep us together"
och Ewan McGregor svarar "We could be heroes forever and ever."
När jag kämpar för att inte tänka om dagen
men drömmer och vaknar med ett lyckligt pirr i magen
När jag är trött och ledsen och lyssnar på samma låt
med en text som mer eller mindre rättfärdigar min gråt
När någon orkar med mig under mina svårare stunder,
då idén av villkorlslös kärlek känns som ett under.
När personen jag gillar är intellegent
för det räcker, egentligen, jag behöver inte en biffig FBI agent
När jag hittat någon att prata med
Om böcker, musik och konst, utan att fejka någonting därmed.
När jag vågar, när jag vill, när jag orkar, när jag känner,
bara för den där personen, för min familj och mina vänner.
Love is a many splendored thing, love lifts us up where we belong,
och kontentan av denna dikt, som blev ganska fånig och löjligt lång,
är förstås, inte nånting nånting from high up above,
utan ALL YOU NEED IS LOVE,
Oavsett vad kärlek betyder för dig,
gör det det samma, oavsett om det liknar min uppfattning eller ej!
Nej, nu får det vara nog med galenskaperna och rimdiktandet. Direkt när jag får frågan "vad är kärlek"? så börjar jag citera Björn Gustafssons monolog från någon pausakt i Melodifestivalen som sedan blev jättetrendig på YouTube. Men eftersom jag tyckte att det var lite trist att sno den rakt av så beslutade jag mig för att själv försöka mig på det där rimmandet.
Det gick sådär.
Rim har aldrig varit min grej men jag hoppas att... jag vet inte, att ni ska kunna skratta åt det där nu, och att jag ska kunna skratta åt det längre fram i livet!
Vad jag försökte säga är att kärlek är så fantastiskt många saker för mig. Kärlek ÄR. Bättre än så kan jag inte beskriva hur jag uppfattar det.
Kärlek - Rachel McAdams och Ryan Gosling på MTV movie awards 2005 när de fortfarande var ett par.
Just nu, är kärlek för mig vänner som:
1. Sätter mig i god dager genom att dra mitt nya favoritcitat.
2. Jag lyckas övertyga om att det är okej att citera Little Red Hen och som dessutom förstår varför jag tycker att namnet Benedict Cumberbatch låter och är så fantastiskt.
3. Utländska sådana som låter mig döpa deras streetartfigursikoner efter karaktärer i Kaspar i Nudådalen.
Kärlek - Två soldater, källa och årtal okänt men jag gissar på runt 50-tal.
Oh how she rocks
...in Keds and tube socks.
-Wheatus - Teenage Dirtbag
Som ni alla vet har jag alltid varit en nörd.
Det går i perioder exakt vad mitt specialistområde är, men jag är i grund och botten ständigt en nörd. Och jag är faktiskt stolt över det.
Jag gick under mina yngre år igenom den nästan obligatoriska Star Wars perioden, den lika viktiga Sagan om Ringen perioden, samt av någon anledning som jag tror är mina föräldrars fel, en James Bond period.
Jag har dessutom självklart suttit och kastat tärningar för att se om jag lyckades döda vakterna in till det stora låtsasslottet i Drakar och Demoner.
Jag växte dock ifrån dessa perioder. Det gissar jag att många gör. Men vissa delar av kunskapen sitter fortfarande kvar. Något som framför allt märks under omgångar av Trivial Pursuit, eller när jag går förbi min bror som sitter och ser på en film, och bara, ur luften kommenterar att den och den scenen filmades med hjälp av det här, och de där dräkterna, de är faktiskt svensktillverkade.
Det är sällan jag faktiskt tänker på det faktum att allt detta oftast onödigt vetande faktiskt finns kvar någonstans inne i mitt huvud, och ibland blir jag själv förvånad när jag kommer på det.
Nuförtiden består mina färska kunskaper oftast om extrema mängder information om diverse band och musiker (The Beatles, Guns N Roses, David Bowie) eller skådespelare (Jason Isaacs, Richard Roxburgh).
Jag älskar dessutom filmtrivia och kan många anekdoter och onödiga fakta om de flesta av mina favoritfilmer, och ett par jag inte egentligen bryr mig om.
Visste ni till exempel att John Lennon var dyslektiker?
Att David Bowie blev träffad i ögat av en klubba när han spelade i Norge 2004?
Att Jason Isaacs föll på knä framför J.K. Rowling och bad henne att släppa ut Lucius Malfoy ur Azkaban i sista Harry Potter-boken?
Att författaren till boken Fight Club Chuck Palahniuk anser att filmatiseringen är en förbättring av hans bok?
Att ordet fuck och diverse variatoner av det, används ungefärligt 250 gånger i filmen Boondock Saints?
(Utslaget på de 108 minuter som filmen är, blir det ungefär 1 gång var 30:e sekund)
Det är aldrig meningen och jag känner sällan något tvång att läsa på om saker. Utan allt grundar sig på ett väldigt genuint intresse för ny information och underliga fakta.
För att komma till sak, för jag har faktiskt en poäng med att poängtera min nördighet, så tänkte jag beröra ett område jag fortfarande är en nörd inom (och det är inte Sherlock Holmes. Det tror jag att jag tröttat ut er med redan).
Serietidningar.
Nu är det så att jag inte på något sätt påstår att jag är en extrem seriesamlare och har läst allt som är värt att läsa eller dylikt.
Men jag säger att serietidningar, är något som jag faktiskt har hållit upp intresset för, från de yngre första stegen in till nördighet, och fram tills idag.
När jag var liten såg jag Batman som tecknad serie på TV, och älskade det. Jag föredrog den överlag ganska mörka stämningen och visuella stilen mot mycket annat tecknat som gick på TV. Även om jag inte riktigt förstod att så var fallet då.
Häromdagen suckade Rad över att hon inte hade frågat mig först om vilka serietidningsfilmer som var sevärda och inte, eftersom jag dissade Daredevil, som hon fått tag i och såg fram emot att se.
Sanningen är att Daredevil kanske är en okej film, men jag anser personligen att Ben Affleck är helt platt i rollen och att Jennifer Garners solouppföljare Elektra är grymt mycket bättre.
Jag är för övrigt ett stort X-men fan, även om jag självklart inte har uppfattning om ens en tredjedel av alla spinoffs och diverse uppsättningar av X-men som finns. Det är ett stort område, och jag försöker hålla mig fokuserad på enstaka delar då jag anser att det skulle ta mig en halv livstid att få grepp om helheten.
Så, för Rads skull, även om det må vara lite i efterhand, kommer här nu en lista av mina favoriter bland serietidningsfilmerna där ute.
-X-men
Första filmen är enligt mig bland de bästa Marvel-filmerna som gjorts. Tål absolut att ses flera gånger som substitut för att de två uppföljarna inte håller måttet lika väl.
- The Incredible Hulk
Edward Norton gör ett grymt bra jobb som Bruce Banner, och jag är besviken att han inte dyker upp i samma roll i den nya superMarvel-filmen The Avengers som ska göras.
- Christopher Nolans Batman filmer
Ett sådant där sällsynt och enstaka fall när även uppföljaren är en riktigt bra film, om än absurt lång.
- Tim Burtons Batman filmer
De två första stora Batman filmerna, med Tim Burton som regissör och med Michael Keaton i rollen som Bruce Wayne är fantastiska filmer, om än inte lika moderna och mörka som Nolans.
- Iron Man
Jag var oerhört positivt överraskad av första filmen, som är en fantastiskt bra och snygg film. Jag fick höra att tvåan var sämre, men jag tyckte att även den, som uppföljare höll måttet väl och är även den sevärd.
Eftersom jag vet att jag troligtvis skulle få sjutton arga kommentarer från serienördar om de läste det här inlägget, kommer jag nu lägga följande två filmer med fantastiska tecknade förlagor under rubriken "faktiskt inte baserade på serietidningar".
- V for Vendetta
Vad många inet vet om den här filmen är att den är baserad på en sk. grafisk roman, och är alltså tecknad i grunden. Dess förlaga skiljer sig på många ställen från filmen, men jag tycker personligen att båda två är fantastiska, på sitt eget sätt.
- Watchmen
Även denna baserad på en grafisk roman, men det verkar folk mer medvetna om. Här skulle jag dock rekommendera att man läser förlagan först, då det är lättare att uppskatta och hänga med i filmen som åtminstone visuellt gör sin serieförlaga rättvisa.
Det finns fler bra filmer, och säkert någon jag glömt bland mina absoluta favoriter... men istället för att försöka rabbla alla, tänkte jag sammanfatta en lista om vad som bör undvikas.
- Batman 3 & 4
På pappret uppföljare till Tim Burtons två filmer, men med annan regissör. De är inget jag skulle rekommendera, särskilt inte 4:e filmen, Batman & Robin.
- Catwoman
En bra idé och en bra karaktär, som floppade fullständigt. Jag undrar fortfarande vad de tänkte med...
- Fantastic 4
Tragiskt nog tyckte jag inte om en enda film i den här filmserien som de dessutom drog ut på alltför länge. Fantastic 4 är absolut ingen dålig serie att ha som grund, men som film har jag inget till övers för den.
Enkel chokladkola:
Det här är något jag ofta gör när sötsuget slår till och jag tänkt krypa ned med en bra film i höstrusket och upptäcker att det inte finns något hemma.
4 tsk kakao
4 msk margarin
3 dl socker
4 msk sirap
Blanda ingredienserna i tjockbottnad kastrull och koka upp.
Glöm inte att röra om så att det inte bränner fast!
Koka i ca. 5 minuter på låg värme, smeten bränns vid väldigt lätt. Gör kulprovet.
Häll sedan snabbt upp på bakplåtspapper utlagt på en bricka eller plåt.
(Snabbt eftersom det börjar stelna väldigt fort)
Se till att det blir jämt och hyfsat tunt, annars blir det svårt att bryta bitar.
När du hällt upp kolan lägg då DIREKT kastrullen och sleven i blöt i varmt vatten blandat med lite diskmedel och låt sedan det stå ett tag. Annars är det väldigt jobbigt att göra rent det hela!
Ställ sedan kallt (balkongen, altanen, kylskåpet eller frysen) tills det stelnat (Den kommer att bli stenhård, det är meningen.) Jag har kommit på att det är lättare att bryta av den om man haft den i frysen eller ute i vintertid.
Bryt den sedan i bitar i valfri storlek. Se upp med kanterna på godiset då de kan bli förvånansvärt vassa när man brutit dem.
Vill du inte äta den direkt, lägg bitarna mellan bakplåtspapper i en burk och ställ i kylen.
Tack Erukah för att du påpekade bristerna i det här receptet! <3
Dagens YouTube:
http://www.youtube.com/watch?v=NVs3_Gj-8QA
Motivering:
Inte bara råkar det vara en promotionintervju för Iron Man, men från 04:12 är det också hysteriskt roligt, och inte bara för en nörd. Det kan vara ett av mina favoritögonblick i en intervju någonsin. :)
Oh simple thing where have you gone
...I'm getting old and I need something to rely on.
So tell me when you're gonna let me in,
I'm getting tired and I need somewhere to begin.
- Keane - Somewhere only we know
För väldigt, väldigt, väldigt många år sedan gick jag med i ett sällskap som kallade sig för Cake Sisters.
Vi var förvisso ett ganska litet sällskap, och vi gjorde väl egentligen inte så mycket väsen ifrån oss, men vi glittrade, det gjorde vi. Och älskade tårta.
Jag är fortfarande en Cake Sister, i själ och hjärta, även om jag nu inte pratat med resterande sällskap på länge. Vi splittrades och gick skilda vägar helt enkelt.
Men vi kommer nog kanske alltid att någon gång ibland, när vi vispar grädde eller äter tårta som blivit över sedan ett barnkalas eller tänker på Draco Malfoy eller karaoke, tänka lite på varandra och tiden som var.
För en gång kaksyster, alltid kaksyster.
Min mest nyfunna kaksyster måste vara Erukah, som tillsammans med en av de andra nya kaksystrarna Annie är två av de fåtal läsarna på den här bloggen som faktiskt saknar den när jag inte skriver.
Och jag vill att ni alla ska veta, att den här bloggen, den tillängnar jag alla kaksystrar, och det är för er jag skriver.
Nu vill jag förstås klargöra att du faktiskt kan vara en kaksyster även om du är kille, det är bara det att jag är för lat för att skriva /broder varje gång. :)
I dagarna fick jag en knäpp och ville pröva något nytt (vilket inte bara slutade med att jag snaggade av hälften av håret, utan också i att jag bakade på känsla.
Resultatet, blev detta:
Polkamuffins (12st små)
100 g smör
2 ägg
1 1/2 dl strösocker
2 dl mjölk
4 dl vetemjöl
2 tsk bakpulver
1/3 påse krossade polkagrisar
Smält smöret och blanda samman ingredienserna.
Dela sedan upp smeten i två delar och tillsätt:
1-2tsk pepparmintsarom
i en av delarna.
Färga sedan denna del rosa med ett par droppar röd karamellfärg.
Blanda sedan försiktigt samman de två smeterna för att få ett melerat utseende (tänk tigerkaka!) och häll i 12 små formar.
Notera att jag INTE rekommenderar stora formar. Dessa muffins passar bäst i liten form!
Låt dem sedan stå i ugn på 175 grader i 10-15 minuter (testa med sticka om de är klara)
Oroa dig inte om sockret i polkagrisarna får muffinsen att bubbla lite, det bara är så!
Servera gärna med kristyr smaksatt med pepparmintsarom eller smält mörk choklad att toppa med!
Nu vill jag dock inte påstå att jag tror att polkamuffins är något för alla, men själv tycker jag väldigt mycket om dem, så pröva gärna!
Dagens YouTube:
http://www.youtube.com/watch?v=BlnrYqQVuRY
Motivering:
För jag har faktiskt inte glömt. Right Ducks?
Looks that kill
Som jag gissar att många av er vet, så är jag ett stort fan av Mötley Crüe,
Jag skämtar inte.
Oftast handlar det om grundläggande, helt normala bandbildskoncept, som sedan flippar ur. Som denna till exempel. Om nu inte Vince fått för sig att det var sexigt att suga på tummen och Nikki inte stört sig på den där snorkråkan, då hade det varit lugnt. Men som det är nu kan inte ens Micks coolhet eller Tommys sug i blicken rädda den här bilden.
Ytterligare en bild som kunnat vara bra om det inte vore för att basisten av någon anledning är placerad i förgrunden och Vince ser trött och förbannad ut längst bak mot väggen.
Detta orsakar ju förstås en hämndaktion i form av nästa bild:
Där Vince förstås själv lyckas sabba bilden bara på grund av det intensiva behovet av att denna gång få stå längst fram.
Egentligen är detta inte den sämsta av bilder, utan den förstörs helt enkelt bara av konceptet.
Vince ser ut som att han är på semester, och ligger och solar på en strand där det är okej att ha handskar, och tights med hängslen, Nikki tornar helt avslappnat och i lutning över honom medan Tommy försöker göra det bästa av det lilla hörn utrymme som fanns kvar utan att skymma Mick eller Vinces tights.
Vince ser ut som en Playboymodell på den här bilden, komplett med baddräktspose, Nikki lyckas se rätt cool ut trots att han står på det mest obekväma sätt som tänkas kan när du har på dig platåskor och tights. Och Mick ser varken särskilt obekväm eller töntig ut.
Men Tommy... Tommy...
När Mötley till slut växte upp och en del av dem klippt sig så visade sig Tommy inte bara vara en av de minst feminina, utan han visar här också upp prov på hur fruktansvärt humoristiska promotionbilder kan bli om den ena parten på kanten är MYCKET längre än de i bandet som ställs i mitten.
På tal om hår så finns det väl för övrigt ingen som kan förklara exakt NÄR Mick Mars fick ett enmeterslångt hårsvall.
Jag gissar på extentions. Kan Slash så kan Mick.
Tommy är för övrigt den enda som verkar få in den rätta mentalpatientslooken här.
Eller ta den här bilden, Nikki, Tommy och Mick får in värsta sortens hårdrockslook, och de gör det bra.
Pekar finger och ser ut som rabiata vilddjur i all allmänhet...
Men då står Vince där. Och KRAMAS och ser till skillnad från de andra mer ut som en väldigt gosig liten dvärghamster med det där småtrötta leendet.
När jag tänker efter kanske det säger en del om Mötley Crüe som band.
Först fick den här bilden mig att skratta ganska högt för mig själv.
Sedan insåg jag inte bara att det är ett tecken på galenskap, utan att vad Mick håller i är helt klart en stjärngossestjärna, och att Vince har tillhörande strut på huvudet, och som jag har förstått det så är Luciatåg med stjärngosse en helsvensk företeelse.
Detta ledde mig till slutsatsen att den idiot som en gång satte julatteraljer i Mötley Crües händer... var svensk.
VAD TÄNKTE NI MED SVERIGE???!!!
Dagens sista bild får också bli den som från första början riktigt fick min uppmärksamhet att vändas mot hur fruktansvärt illa det kan gå om du är ett glamband på 80talet.
Jag hoppas att ni har fått ett gott skratt, om inte annat åt det faktum att jag spenderat tid på att hitta dessa bilder,
och att jag har ännu fler men var rädd för att tråka ut er.
Kanske blir dessa killar ett återkommande segment, "Dagens Crüe", eller något i den stilen.
Den som lever får se!
//Sandra
Dagens YouTube:
http://www.youtube.com/watch?v=PYhGi65Lijg
Motivering:
Det slutar ALDRIG någonsin vara roligt! :)
PS. En liten hälsning till min terror-twin:
D.S
I'll always be scared of heights
Never thought I'd find someone who'd brighten up my days
Someone who made me forget
my hands were tied
my wings were clipped
Someone who made me believe that I could let go"
- Espen Lind - Scared of heights
Jag ber om ursäkt för bristen på egna ord på sistone...
Jag har bara haft lite svårt att reda ut mina egna tankar.
Men för att inte vara helt tyst så tänkte jag att jag skulle citera istället. Men inte på samma sätt som jag gör i min andra blogg med roliga citat från nära och kära, nej jag tänkte mer citat från människor jag inte känner men vars uttalanden gör att man känner sig lite mindre ensam med sina tankar här i världen.
"Have you ever been in love? - Horrible isn't it?
It makes you so vulnerable. It opens your chest and it opens up your heart and it means that someone can get inside you and mess you up.
You build up all these defenses, you build up a whole suit of armor, so that nothing can hurt you, then one stupid person, no different from any other stupid person, wanders into your stupid life...You give them a piece of you.
They didn't ask for it. They did something dumb one day, like kiss you or smile at you, and then your life isn't your own anymore. Love takes hostages. It gets inside you. It eats you out and leaves you crying in the darkness, so simple a phrase like 'maybe we should be just friends' turns into a glass splinter working its way into your heart.
It hurts. Not just in the imagination. Not just in the mind. It's a soul-hurt, a real gets-inside-you-and-rips-you-apart pain.
I hate love.”
- Neil Gaiman
"Don't use words too big for the subject. Don't say "infinitely" when you mean "very"; otherwise you will have no word left for when you want to talk about something that is really infinite."
- C.S. Lewis
"I don't think the human mind can comprehend the past and the future. They are both just illusions that can manipulate you into thinking theres some kind of change."
- Bob Dylan
"If someone thinks that love and peace is a cliche that must have been left behind in the Sixties, that's his problem. Love and peace are eternal."
- John Lennon
"Music was my refuge. I could crawl into the space between the notes and curl my back to loneliness."
- Maya Angelou
Dagens YouTube:
http://www.youtube.com/watch?v=pB1pV8zRVaw
Motivering:
För att Lennon hade rätt och för att musiken är lika evig.
I find a fatal flaw in the logic of love...
And you still don't get it.
I find myself torn with hope that you either never will or will.
"There are nine million bicycles in Beijing
That's a fact,
It's a thing we can't deny
Like the fact that I will love you till I die.
There are six billion people in the world
More or less
and it makes me feel quite small
But you're the one I love the most of all"
- Katie Melula - Nine million Bicycles
Jag är ganska övertygad om att solen faktiskt kikade fram en stund idag.
Det kanske blir vår någon gång trots allt.
Dagens YouTube:
http://www.youtube.com/watch?v=AoDopGtPMPc
Motivering:
För att få TV-karaktärer kan få mig att skratta så mycket som Mark och Amanda. :)
You're just like a pill...
...instead of making me better, you keep making me ill.
-P!nk - Just like a pill
Illustration: Sandra Norrgård - "Hamlet och Ofelia i 30talsmiljö med Karl Lagerfeldkläder"
Det är sällan jag erkänner detta men jag är lite lätt hypokondrisk.
Just nu sitter jag nämligen med värkande arm efter att min bror slog mig på den. Min första reaktion är att det går över. En halvtimme senare har jag helt plötsligt utvecklat det hela till ett brutet ben.
Jag växlar mellan att se en lätt svullnad på högra armen till att dementera det hela med orden "Äsch, det är ingen fara med mig"
Faktum är att något inom mig säger att om jag hade brutit ett ben så hade jag omöjligen kunnat skriva detta inlägg.
Men internet och http://www.vardguiden.se/ gör att jag ofta blåser upp saker mycket större än vad de egentligen är. En våg av stressillamående gör att jag tror att jag fått maginfluensa och en vanlig men ihållande förkylning gör att jag förstås tror att jag fått bihåleinflammation eller något liknande.
Problemet... eller det kanske är positivt? ...är i alla fall att jag hatar sjukhus. Detta gör att jag hellre sitter hemma med mantrat "det går över" (vilket det ofta gör) än att jag åker till sjukhuset.
Som när jag blev matförgiftad och min styvpappa ville få mig till sjukhuset och jag svarade "aldrig i livet". Tänk om det faktiskt hade varit något allvarligt?
Ett annat exempel är väl när jag hade andra gradens brännskador på fötterna. Egentligen ska man då uppsöka läkare men jag läste bara rådet att vid andra gradens brännskador kan man vänta tills att de går över. Jag missade (dock inte frivilligt) parantesen om att om de finns på händer och fötter ska man uppsöka läkare. Men jag överlevde tills att skadorna läktes, även om det gjorde ont på vägen.
Jag vet bara att jag absolut inte kan ha brutit armen nu av fyra anledningar:
1. Min bror slår inte särskilt hårt.
2. Det är barnteaterpremiär på Tisdag. Då kan jag INTE gå med mitella.
3. Jag ska cykla till stan och träffa Rad för första gången på länge i morgon.
4. Det är Filip och Fredrik - Söndagsparty i morgon, om jag måste sitta på vårdcentraler och sjukhus hela dagen kommer jag att missa det med största säkerhet.
Så ja, jag återkommer när jag vaknat i morgon och insett att jag bara har ett blåmärke på armen och att jag mår finfint.
//Er käre hypokondriker, Sandra
P.S. Det knakade just i min axel, jag måste erkänna att även DET gör mig lite nojig. D.S.
I only want what I can't have...
- t.A.T.u - Craving (I only want what I can't have)
Jag och min kära Issan (och Emelie som var med på ett hörn, men hon är inte singel så hon räknas inte.) kom på varför vi har kärleksproblem häromdagen.
Vi faller för äldre män och äldre män är alltid gifta.
Eller gay som Emelie säger.
Det är då själva sjutton att det ska vara så!
Faktum är att det stämmer för det mesta och jag undrar varför jag inte kunde fått träffa någon av de där männen när de var yngre.
Men jag gissar att det är ödet.
Man ska väl inte önska att man hade något annat än det man har.
*
Har förresten förälskat mig i boken 100 höjdare som är ett brilljant stycke litteratur som jag anser är klart läsvärd.
Jag har snart skrattat mig igenom en fjärdedel av den.
Boken är skriven av Filip Hammar och Fredrik Wikingson (som i Filip&Fredrik ja, men jag lovar att boken bjuder på många skratt även om du inte, likt min far, gillar dem.)
Fredrik (till höger för er som fortfarande har svårt att skilja dem åt) är dessutom en riktig babe!
Som sexig, äldre man följer han dock tidigare nämnda mönster och har en jättesöt fru och två gulliga döttrar.
Jag återkommer när jag lyckats lura systemet.
//Sandra
Supermassive Black Hole
And the superstars sucked into the supermassive."
- Muse - Supermassive Black Hole
...even kill a bunch of flesh-eating zombies with a paperclip and a swiss army knife.
Fick den här blogg-utmaningen av en kompis.
Jag befinner mig i ett köpcentra när zombies plötsligt attackerar.
Jag har:
1. Ett vapen
2. En enda låt som spelas i högtalarna
3. En känd person som slåss på min sida
Vad skulle jag välja?
1. En automatkarbin. Förslagsvis en SIG 550.
För att: Jag kan verkligen inte skjuta ordentligt med något annat än gevär.
2. Supermassive Black Hole med Muse
För att: Det är en av få låtar jag kan ha på repeat lääänge. Jag har dessutom länge tänkt på hur cool den vore i en scen med mycket explosioner, vapen och zombies.
3. MacGyver
För att: Den mannen kan lösa vilken krissituation som helst med vilka artiklar som helst. I ett köpcentra lär det ju finnas allt han behöver för att utrota zombies i sådana fall.
Jag ska nog illustrera den där situationen, det verkar roligt...
Om det blir av så bloggar jag upp resultatet.
Dagens YouTube:
http://www.youtube.com/watch?v=rHr_okRSHtU
Motivering:
För att vi jobbar med det just nu i teatern och det är så coolt när det görs bra.
"Clamour for glamour"
"...So come and get it
Get it good
Like I knew you would"
- The Ark - Clamour for Glamour
Glitter!
Jag skulle vilja göra en tidsresa
Till 1972
Och sno med mig Ziggy Stardusts röda stövlar
Med gröna snören
"Wham, glam, thank you m'am!"
Sedan skulle jag springa nedför den snöblaskiga gatan
här hemma
Med illrött hår,
Ett enda örhänge,
Skinnbyxor och glittrig tröja
Jag skulle sjunga
gamla hits av Sweet och T-Rex
för full hals.
Jag skulle dansa runt, runt, runt
till nattens gnistrande musik
Jag skulle hångla med Ola Salo
I gatlyktans röda sken
Medan snön föll som konfetti runtomkring oss
Jag skulle vara där stjärnorna är
Ljusår härifrån
Där jag vill vara.
- Sandra Norrgård 2009
Dagens YouTube:
http://www.youtube.com/watch?v=Qg_9ikpFHEo
- För att den är hysteriskt rolig
*
Dagens ANDRA YouTube:
http://www.youtube.com/watch?v=cVUecPhQPqY
- För att det är ett av de bästa TV- utttalanden jag någonsin sett.
Blackbird singing in the dead of night...
All your life, you were only waiting for this moment to arise.
-The Beatles - Blackbird
Det är så fasansfullt tyst nuförtiden
Väggarna är så kalla och ljuset finner inte riktigt vägen genom dammet på fönsterrutan
Jag önskar att du talade till mig...
Fyllde denna tomhet
...tänker jag med blicken fäst på de gapande golvspringorna
Mina fötter är kalla men jag vågar inte dra upp dem
Jag fuktar läpparna igen
Jag...
Undrar vad du tänker på
Det är så svårt att känna när du är så långt borta
En stunds tystnad
En skrapande stol
Känner snarare än ser och hör hur du tar tre steg över golvet och knäböjer inför mig.
"Se på mig."
...det är inte lika kallt längre
Dagens YouTube:
http://www.youtube.com/watch?v=FUPKFkdJf9w
Motivering:
Jag älskar boken, jag älskar filmen och det är den enda roll jag sett Colin Firth spela som jag ärligt kan erkänna att jag tycker att han är sexig i.
Det här är en av mina favoritscener. I alla fall den enda av dem som jag hittade på YouTube
Angel and me have never been intimate...
-Spike i "Power Play"
Det är mycket just nu. Jag vet inte hur jag ska kunna greppa allting. Jag gör mitt bästa helt enkelt, och duger inte det så är det inte mycket jag kan göra. Det får bli som det blir helt enkelt.
Jag lider av sömnlöshet återigen. Igår löstes situationen med att jag satt uppe och tittade på mina favoritavsnitt av Buffy och Angel till klockan 04:30. (Positivt med sommar är att jag kan göra sånt utan att det spelar roll) Troligtvis är det ungefär så det kommer gå till hädanefter, så letar ni efter mig så är jag nog tillgänglig mellan 23:00 och 04:00 åtminstone.
Dock gick jag upp klockan tio, eftersom jag har svårt att sova om jag vaknar till och det är ljust ute.
Men som sagt, det är nog bara tillfälligt. En av kriserna har redan löst sig, en annan kan jag inte göra något åt. Den tredje... ja den vet jag inte vad jag ska tänka och tycka om så jag låter det vara så länge. Det är bäst så. Även om det inte är särskilt kul att leva med sömnlösheten.
Har inte skrivit på ett bra tag heller. Inte sedan Skåne. Producerade ett par kortare ficlets då jag var på Gotland, men inget som det blir något större av. Om sanningen ska fram så har det inte blivit något större av något på sistone.
Imorgon ska jag i alla fall åka in till stan och shoppa lite. Det blir roligt.
Den här veckan då jag faktiskt är hemma ska jag slappa, sova, glo på Angel och Buffy och umgås med vännerna.
Jag ska måla, vi ska fota, jag ska skriva och jag ska hoppa på Issan tills jag får min present.
Det kommer bli, måste bli toppen.
Jag ska göra den toppen om inte annat!
Ska ju trots allt leva på den här veckan i tre veckor framöver nere i Skåne.
Dagens Citat:
(Från kommentatorspåret på "Hole in the world" Angel säsong 5)
"You know, um, I just wanna say Angel and Spike, they were hanging out, uh, for years and years and years, they were in, you know, all kinds of deviant, they were vampires... Are we thinking they never...? Come on, people! I'm just sayin'. I'm just sayin'. You know, they're open-minded guys. They may be evil but, you know, they're not bigoted or closed-minded."
-Joss Whedon
Motivering:
Sådana här citat gör en liten shipper som jag lycklig.
See the sunlight in her song...
U2 - Luminous Times (Hold on to love)
Jag är äldst bland syskonen i min familj.
I alla fall av de som jag på något sätt är biologiskt besläktad med.
Jag har en lillebror, och två småsystrar. Systrarna bor förvisso i olika familjer, men de är ändå släkt med mig. Till hälften i alla fall.
Om man ska se på forskarnas resultat så ska jag därför vara allvarlig, plugga hårt och ta ansvar hemma.
Det är bara jag och min bror som delar föräldrar.
Men för mig har det aldrig riktigt varit så... för även om hon dog, så finns hon där som en skugga.
Min storasysyster.
Det är nämligen såhär, att även om jag stämmer in på definitionen av det äldsta syskonet, så passar jag också in på definitionen av ett mellanbarn. Jag är nämligen inte den där sortens person som lätt skaffar nya kontakter, jag är i själva verket ganska inåtvänd och blyg.
När jag var liten var jag ett sånt där barn som antingen klängde i träd och tog vilda chansningar då jag hoppade över åar och bäckar, eller så satt jag inne och läste. Bara det är ett tecken på min dubbla mentalitet som lillasyster/storasyster.
Jag fick aldrig träffa min syster. Hon var dödfödd.
Ändå betyder det något för mig att hon föddes alls. För även om jag vet att om hon inte dött så hade jag kanske inte funnits... så undrar jag hurdan hon skulle ha varit... och om det kanske, trots allt var meningen att jag skulle ha en syster, bara att hon togs ifrån mig redan innan jag föddes.
Jag har inte pratat med min bror om det, inte heller med min mamma eller pappa.
Det känns lite tabu. Mamma skulle bara bli ledsen, pappa skulle vända sig inåt... och jag vet inte, men min bror har inte fått samma uppfattning om saken som jag.
Jag saknar min syster. Min kanskesyster.
Min nästansyster.
Men hon är ändå min syster. Min syster och min skyddsängel.
Den som gjort att jag, trots upprepade fall från träd, trots den där gången jag föll ned från bergskanten, trots den där gången på gymnastiken... inte skadat mig mer än att jag fått sy två stygn, och det var bara en enda gång.
Hanna. Jag saknar dig.
Samtidigt ekar alltid frågan,
Kan jag sakna en syster som jag aldrig mött?
Dagens dikt:
Annabel Lee
- Edgar Allan Poe
It was many and many a year ago,
In a kingdom by the sea,
That a maiden there lived whom you may know
By the name of Annabel Lee;--
And this maiden she lived with no other thought
Than to love and be loved by me.
She was a child and I was a child,
In this kingdom by the sea,
But we loved with a love that was more than love--
I and my Annabel Lee--
With a love that the winged seraphs of heaven
Coveted her and me.
And this was the reason that, long ago,
In this kingdom by the sea,
A wind blew out of a cloud by night
Chilling my Annabel Lee;
So that her high-born kinsman came
And bore her away from me,
To shut her up in a sepulcher
In this kingdom by the sea.
The angels, not half so happy in Heaven,
Went envying her and me:--
Yes! that was the reason (as all men know,
In this kingdom by the sea)
That the wind came out of a cloud, chilling
And killing my Annabel Lee.
But our love it was stronger by far than the love
Of those who were older than we--
Of many far wiser than we-
And neither the angels in Heaven above,
Nor the demons down under the sea,
Can ever dissever my soul from the soul
Of the beautiful Annabel Lee:--
For the moon never beams without bringing me dreams
Of the beautiful Annabel Lee;
And the stars never rise but I see the bright eyes
Of the beautiful Annabel Lee;
And so, all the night-tide, I lie down by the side
Of my darling, my darling, my life and my bride,
In her sepulcher there by the sea--
In her tomb by the side of the sea.
