Missing you, missing me.

Så var det då snart ett nytt år och det är väl dags att sammanfatta vad jag har lärt mig i år.

Men jag tycker alltid att det är svårt att sammanfatta saker...
av den här bloggen har jag i alla fall lärt mig att jag har svårt för att regelbundet uppdatera en blogg.
Faktum är att jag har varit usel på det, särskilt mot slutet av året.

Dock har jag haft mycket roligt i år, många av de med de bästa vänner man kan ha.
Utan dem hade jag aldrig orkat igenom de stunder som var mörka och jobbiga.
Jag har lärt mig att jag måste fråga, och att det inte räcker att gissa.
Jag har lärt mig att jag inte är ensam när jag tror att jag har det. Jag har alltid någon, om jag bara ber om det.
Jag har lärt mig att uppskatta mina vänner och familj ännu mer, eftersom jag vet att vi snart går skilda vägar, i alla fall för ett tag.
Jag har lärt mig att våga stå på mina egna ben, och att våga stå rakryggad.
Jag har lärt mig att jag orkar mer än jag tror.

...jag har lärt mig att oavsett vad så kommer frisörer alltid klippa mig och Ida likadant.

Det här kanske är saker jag visste innan...
det kanske är saker jag borde vetat...

men nu är jag i alla fall medveten om att jag vet och jag vet dem nu.
Jag hoppas bara att jag kan ta lärdom av det.


Det har varit ett bra år med en sommar och vissa stunder jag aldrig glömmer.
Det har varit ett år som jag övergivit bloggen för dagboken... och det har nog gjort mig gott. Trots detta ska jag försöka uppdatera lite nästa år i alla fall.



Gott nytt år, och fortsätt kika in ibland,
jag uppdaterar ju faktiskt.



//Sandra

RSS 2.0