I don't know what this is...
...but you got me good. Just like you knew you would. I don't know what you do but you do it well, I'm under your spell.
- Duffy - Mercy
Det är möjligt att jag hade något att skriva idag. Men jag tappade liksom förmågan att skriva något vettigt när jag såg det här fotot. Så ni får nöja er med det.
*Tittar på bilden igen* Nej, nej jag kommer nog inte komma någonvart alls med detta. Även om jag försökte skriva något så skulle ni inte få mycket ut av det i alla fall.
Förlåt. Jag ska bättra mig.
Vänta! Jag kom på en till grej som ni kan få!
Dagens YouTube:
Sådär! Jag kan ju fortfarande posta videos kom jag på, trots min oförmåga att skriva något just nu.
Nu så, nu ska jag gå och dregla över den där bilden en stund till göra något vettigt!
You're the best friend that I ever had...
...I've been with you such a long time, you're my sunshine.
- Queen - You're my best friend.
Fredagsmyset är tillbaka!
- Kanske bara för den här veckan... kanske för gott. Man vet aldrig med mig.
Det känns faktiskt lite sorgligt att jag faktiskt behövde kolla upp hur de här inläggen brukade vara uppbyggda.
I alla fall... dagens fredagsmys ska vara med den person som jag helst umgås med en fredagkväll i vanliga fall (Ja, hellre än David Bowie/Duff McKagan/Poppy Montgomery/Audrey Hepburn),
Ida.
Jag tänkte också att det kan vara vettigt att dedikera ett helt inlägg till min älgbror, för det förtjänar hon.
"Fredagsmys"
"Ni verkar sitta ihop lite... som vänner alltså."
- Sandras kusin Sofie
Vi understryker ganska ofta att vi faktiskt inte gör det. Vi gör faktiskt saker utan varandra också, men ändå är det väl så att vi på något plan faktiskt gör det.
Ida är bland annat expert på att skicka sms precis när jag tar upp mobilen. Det är lite lätt obehagligt men man vänjer sig till slut.
Jag är så oerhört glad över att jag har en vän som ringer mig när jag måste vänta två timmar på en buss hem och som pratar tills min mottagning försvinner alternativt mobilen dör.
Det låter inte så viktigt, men det är då jag verkligen behöver det.
Vi känner varandra utan att egentligen veta allt om varandra, och det finns aldrig någon press på att vi "måste" göra något när vi umgås med varandra. Vi kan utan att få tråkigt sitta och dricka kaffe bakom aulan i ett par timmar eller roa oss med Idas favorittidsfördriv musikquizzar på internet en hel kväll.
Självklart hittar vi på saker också, som musik-drinking games med alkoholfria drinkar (glassdrinkar med piggelin och fruktsoda rekommenderas dock inte).
Film: Garden State
För att det är en underbart mysig liten indiefilm som vi båda tycker om men som vi faktiskt aldrig sett tillsammans. Vi borde också titta på Björnbröder 2, men det står på vår "Att göra"-lista så den får inte vara med här.
Garden State är en film jag rekommenderar varmt. Natalie Portman är en fantastisk skådespelerska som jag beundrar mycket och filmens soundtrack är riktigt, riktigt bra. (Innehåller bland annat bandet The Shins som Ida fick mig att upptäcka. - Lyssna på dem här: The Shins på Spotify )
Att äta: Amerikanska pannkakor
(Lite nytt ska det väl ändå vara såhär när jag beslutat att låta min blogg handla mer om mat)
Amerikanska pannkakor är något min mor gjort till mig och mina syskon hundratals gånger och något jag själv gjort till Ida ett antal gånger, och det passar sig visserligen kanske bättre en lördagmorgon, men det är ändå ett recept jag förknippar med Ida och gärna delar med mig.
Recept på amerikanska pannkakor:
4 2/3 dl mjöl
1 tsk salt
1 msk socker
2 tsk bakpulver
2 ägg
3 1/2 dl mjölk
2 msk smält smör
Rör ihop ingredienserna,
hetta upp olja (tex. raps- eller solrosolja) i en stekpanna eller plättlagg.
Klicka ut smeten och stek.
Servera med rikligt med äkta lönnsirap och smör!
Dagens YouTube:
http://www.youtube.com/watch?v=_o0kxyEgLT8
- För att det kan vara det roligaste ögonblicket i That 70's show, någonsin, och för att det var Ida som visade det för mig från början.
- Queen - You're my best friend.
Fredagsmyset är tillbaka!
- Kanske bara för den här veckan... kanske för gott. Man vet aldrig med mig.
Det känns faktiskt lite sorgligt att jag faktiskt behövde kolla upp hur de här inläggen brukade vara uppbyggda.
I alla fall... dagens fredagsmys ska vara med den person som jag helst umgås med en fredagkväll i vanliga fall (Ja, hellre än David Bowie/Duff McKagan/Poppy Montgomery/Audrey Hepburn),
Ida.
Jag tänkte också att det kan vara vettigt att dedikera ett helt inlägg till min älgbror, för det förtjänar hon.
"Fredagsmys"
"Ni verkar sitta ihop lite... som vänner alltså."
- Sandras kusin Sofie
Vi understryker ganska ofta att vi faktiskt inte gör det. Vi gör faktiskt saker utan varandra också, men ändå är det väl så att vi på något plan faktiskt gör det.
Ida är bland annat expert på att skicka sms precis när jag tar upp mobilen. Det är lite lätt obehagligt men man vänjer sig till slut.
Jag är så oerhört glad över att jag har en vän som ringer mig när jag måste vänta två timmar på en buss hem och som pratar tills min mottagning försvinner alternativt mobilen dör.
Det låter inte så viktigt, men det är då jag verkligen behöver det.
Vi känner varandra utan att egentligen veta allt om varandra, och det finns aldrig någon press på att vi "måste" göra något när vi umgås med varandra. Vi kan utan att få tråkigt sitta och dricka kaffe bakom aulan i ett par timmar eller roa oss med Idas favorittidsfördriv musikquizzar på internet en hel kväll.
Självklart hittar vi på saker också, som musik-drinking games med alkoholfria drinkar (glassdrinkar med piggelin och fruktsoda rekommenderas dock inte).
Film: Garden State
För att det är en underbart mysig liten indiefilm som vi båda tycker om men som vi faktiskt aldrig sett tillsammans. Vi borde också titta på Björnbröder 2, men det står på vår "Att göra"-lista så den får inte vara med här.
Garden State är en film jag rekommenderar varmt. Natalie Portman är en fantastisk skådespelerska som jag beundrar mycket och filmens soundtrack är riktigt, riktigt bra. (Innehåller bland annat bandet The Shins som Ida fick mig att upptäcka. - Lyssna på dem här: The Shins på Spotify )
Att äta: Amerikanska pannkakor
(Lite nytt ska det väl ändå vara såhär när jag beslutat att låta min blogg handla mer om mat)
Amerikanska pannkakor är något min mor gjort till mig och mina syskon hundratals gånger och något jag själv gjort till Ida ett antal gånger, och det passar sig visserligen kanske bättre en lördagmorgon, men det är ändå ett recept jag förknippar med Ida och gärna delar med mig.
Recept på amerikanska pannkakor:
4 2/3 dl mjöl
1 tsk salt
1 msk socker
2 tsk bakpulver
2 ägg
3 1/2 dl mjölk
2 msk smält smör
Rör ihop ingredienserna,
hetta upp olja (tex. raps- eller solrosolja) i en stekpanna eller plättlagg.
Klicka ut smeten och stek.
Servera med rikligt med äkta lönnsirap och smör!
Dagens YouTube:
http://www.youtube.com/watch?v=_o0kxyEgLT8
- För att det kan vara det roligaste ögonblicket i That 70's show, någonsin, och för att det var Ida som visade det för mig från början.
I hope you never fear those mountains in the distance...
Never settle for the path of least resistance
Living might mean taking chances
But they're worth taking.
- Lee Ann Womack - I hope you dance
"Fredagsmys"
Sista Fredagsmyset innan jag tar semester och sticker till Finland utan internet blir med Hugh Jackman.
Av den enkla anledning att jag inte känner mig helt på topp och att Hugh är den typen av snubbe som man vill ha i soffan när man inte mår sådär bra som man önskar att man gjorde.
Film: Music and Lyrics
För att brittiska feel-good filmer alltid är välkomna i min värld.
Snacks: Choklad... om man nu fortfarande behöver det när man sitter brevid Hugh Jackman vet jag inte, jag har aldrig prövat.
Nu tar Fredagsmyset en semesterpaus i två veckor då jag först ska till Finland och sedan till Skåne.
Ha det toppen fram tills dess!
//Sandra
Living might mean taking chances
But they're worth taking.
- Lee Ann Womack - I hope you dance
"Fredagsmys"
Sista Fredagsmyset innan jag tar semester och sticker till Finland utan internet blir med Hugh Jackman.
Av den enkla anledning att jag inte känner mig helt på topp och att Hugh är den typen av snubbe som man vill ha i soffan när man inte mår sådär bra som man önskar att man gjorde.
Film: Music and Lyrics
För att brittiska feel-good filmer alltid är välkomna i min värld.
Snacks: Choklad... om man nu fortfarande behöver det när man sitter brevid Hugh Jackman vet jag inte, jag har aldrig prövat.
Nu tar Fredagsmyset en semesterpaus i två veckor då jag först ska till Finland och sedan till Skåne.
Ha det toppen fram tills dess!
//Sandra
"Like a handprint on my heart"
"I've heard it said
That people come into our lives for a reason
Bringing something we must learn
And we are led
To those who help us most to grow
If we let them
And we help them in return
Well, I don't know if I believe that's true
But I know I'm who I am today
Because I knew you...
I have been changed for good."
- WIcked - For good
"Fredagsmys"
I sommarhettan med med en av världens underbaraste människor, Emelie Welander.
Utan Emelie vet jag inte vem jag skulle vara idag.
Ibland träffar man människor som är extremt olik en själv men som det ändå bara säger "Klick" med.
I samma ögonblick som jag och Emelie upptäckte vår gemensamma kärlek till den australiensiska skådespelaren Richard Roxburgh (mer om honom i nästa Fredagsmys) sade det bara "klick".
Sen att vi såg ut som helan och halvan: jag en lång rockbohem och Emelie en korthårdrockare, var en annan sak.
Ett föredrag i skolan ledde till att Emelie upptäckte Sherlock Holmes och tillsammans blev vi, inte bara Bumnut-twins, utan även Sherlock och Watson.
Film: Van Helsing
Vi kommer nog aldrig tröttna. Vi kan se den två gånger på raken, en gång med kommentarer och en gång utan.
Snacks: Precis allt de har i affären gissar jag. Center framför allt. Haha.
Veckans YouTube:
http://www.youtube.com/watch?v=m-4F2oRq2xc
För att Helen Sjöholm är min husgudinna.
Until next time!
//Sandra
That people come into our lives for a reason
Bringing something we must learn
And we are led
To those who help us most to grow
If we let them
And we help them in return
Well, I don't know if I believe that's true
But I know I'm who I am today
Because I knew you...
I have been changed for good."
- WIcked - For good
"Fredagsmys"
I sommarhettan med med en av världens underbaraste människor, Emelie Welander.
Utan Emelie vet jag inte vem jag skulle vara idag.
Ibland träffar man människor som är extremt olik en själv men som det ändå bara säger "Klick" med.
I samma ögonblick som jag och Emelie upptäckte vår gemensamma kärlek till den australiensiska skådespelaren Richard Roxburgh (mer om honom i nästa Fredagsmys) sade det bara "klick".
Sen att vi såg ut som helan och halvan: jag en lång rockbohem och Emelie en korthårdrockare, var en annan sak.
Ett föredrag i skolan ledde till att Emelie upptäckte Sherlock Holmes och tillsammans blev vi, inte bara Bumnut-twins, utan även Sherlock och Watson.
Film: Van Helsing
Vi kommer nog aldrig tröttna. Vi kan se den två gånger på raken, en gång med kommentarer och en gång utan.
Snacks: Precis allt de har i affären gissar jag. Center framför allt. Haha.
Veckans YouTube:
http://www.youtube.com/watch?v=m-4F2oRq2xc
För att Helen Sjöholm är min husgudinna.
Until next time!
//Sandra
Moon river, wider than a mile...
"I'm crossing you in style, someday."
- Audrey Hepburn - Moon River
"Fredagsmys"
Denna soliga sommardag med sångerskan Helen Sjöholm.
Min kärlek till Helen sträcker sig långt bakåt i tiden (Åtminstone enligt mina mått mätt). Det hela började för sju år sedan. Jag var elva år och mina föräldrar hade sett Chess på cirkus. Med sig hem hade de en skiva och runt nyår det året såg jag den på TV.
Jag blev kär. Fullständigt vanvettigt över huvudet förälskad i rösten som skulle visa sig tillhöra Helen Sjöholm. Jag ville inget hellre än att vara så bra som hon var. Jag köpte hennes "Visor" skiva, en skiva som tilltalade mig som den dalkulla jag nog är innerst inne, jag lyssnade på henne i Kristina från Duvemåla, men det var som Florence i Chess hon alltid skulle beröra mig mest.
Som tolvåring uppträdde jag som Helen Sjöholm på skolans Småstjärnorna... det var ett... speciellt... och lite rebelliskt uppträdande må jag säga. Men jag hade roligt under tiden.
Innan dess hade jag också skrivit ett brev till henne, som jag fick ett personligt svar på. Det kortet jag fick tillbaka är fortfarande en av mina käraste ägodelar och jag tror visst att jag grät när jag fick det.
Jag tror att Helen var den som fick mig att jaga efter mina drömmar om att sjunga, de drömmar som sedan fick min teaterlärare Elvy att inse att jag faktiskt kunde, och som konsekvent lett mig dit jag är idag.
Film: Love Actually
Underbart och brittiskt så att det förslår, här ur min favoritscen i filmen med Liam Neeson och Thomas Sangster.
Snacks: Min hemlagade kola skulle inte sitta fel just nu, den går dessutom ypperligt bra ihop med Love Actually, det är ett redan bevisat faktum.
Veckans YouTube:
http://www.youtube.com/watch?v=WYcnEonB04E
Ytterligare ett klipp som ALDRIG slutar vara roligt. Eddie Izzard är guld värd.
På återseende,
Unus pro omnibus, omnes pro uno
//Sandra
- Audrey Hepburn - Moon River
"Fredagsmys"
Denna soliga sommardag med sångerskan Helen Sjöholm.
Min kärlek till Helen sträcker sig långt bakåt i tiden (Åtminstone enligt mina mått mätt). Det hela började för sju år sedan. Jag var elva år och mina föräldrar hade sett Chess på cirkus. Med sig hem hade de en skiva och runt nyår det året såg jag den på TV.
Jag blev kär. Fullständigt vanvettigt över huvudet förälskad i rösten som skulle visa sig tillhöra Helen Sjöholm. Jag ville inget hellre än att vara så bra som hon var. Jag köpte hennes "Visor" skiva, en skiva som tilltalade mig som den dalkulla jag nog är innerst inne, jag lyssnade på henne i Kristina från Duvemåla, men det var som Florence i Chess hon alltid skulle beröra mig mest.
Som tolvåring uppträdde jag som Helen Sjöholm på skolans Småstjärnorna... det var ett... speciellt... och lite rebelliskt uppträdande må jag säga. Men jag hade roligt under tiden.
Innan dess hade jag också skrivit ett brev till henne, som jag fick ett personligt svar på. Det kortet jag fick tillbaka är fortfarande en av mina käraste ägodelar och jag tror visst att jag grät när jag fick det.
Jag tror att Helen var den som fick mig att jaga efter mina drömmar om att sjunga, de drömmar som sedan fick min teaterlärare Elvy att inse att jag faktiskt kunde, och som konsekvent lett mig dit jag är idag.
Film: Love Actually
Underbart och brittiskt så att det förslår, här ur min favoritscen i filmen med Liam Neeson och Thomas Sangster.
Snacks: Min hemlagade kola skulle inte sitta fel just nu, den går dessutom ypperligt bra ihop med Love Actually, det är ett redan bevisat faktum.
Veckans YouTube:
http://www.youtube.com/watch?v=WYcnEonB04E
Ytterligare ett klipp som ALDRIG slutar vara roligt. Eddie Izzard är guld värd.
På återseende,
Unus pro omnibus, omnes pro uno
//Sandra
Do you have one really funky sequined space suit?
"or do you have several ch-changes?"
- Flight of the Conchords - Bowie's in space.
Skriver lite tidigare denna veckan eftersom det är midsommar imorgon och jag och familjen traditionsenligt åker till Dalarna.
Det kommer förstås att regna så nu gäller det att packa smart.
"Fredagsmys"
Idag med killarna från Flight of the Conchords, Brett och Jermaine.
Jag upptäckte Flight of the conchords första gången i en kvicktänkt och rolig intervju i Rolling Stone.
De beskriver sig själva som "Formerly New Zealand's fourth most popular guitar-based digi-bongo acapella-rap-funk-comedy folk duo (having been bumped by a tribute band of themselves, Like of the Conchords)" Bara det gör det ju värt att kolla upp dem.
Efter det sökte jag på YouTube och upptäckte tv-serien som är ett riktigt guldkorn när det kommer till humor om du frågar mig. Särskilt David Bowies uppdykanden är sevärda.
När serien sedan kom till sverige följde jag den slaviskt, den är som sagt, hysteriskt rolig och när det nu pratas om en andra säsong blir jag väldigt glad.
Film: Labyrinth
80-tals kitsch när det är som bäst.
Snacks: Popcorn. Jag skulle döda för en skål popcorn just nu.
Dagens YouTube:
http://www.youtube.com/watch?v=gxtbJf5E9i4
"Sorry about the table Brett" är lika roligt varje gång.
Ha en underbar midsommar!
//Sandra
- Flight of the Conchords - Bowie's in space.
Skriver lite tidigare denna veckan eftersom det är midsommar imorgon och jag och familjen traditionsenligt åker till Dalarna.
Det kommer förstås att regna så nu gäller det att packa smart.
"Fredagsmys"
Idag med killarna från Flight of the Conchords, Brett och Jermaine.
Jag upptäckte Flight of the conchords första gången i en kvicktänkt och rolig intervju i Rolling Stone.
De beskriver sig själva som "Formerly New Zealand's fourth most popular guitar-based digi-bongo acapella-rap-funk-comedy folk duo (having been bumped by a tribute band of themselves, Like of the Conchords)" Bara det gör det ju värt att kolla upp dem.
Efter det sökte jag på YouTube och upptäckte tv-serien som är ett riktigt guldkorn när det kommer till humor om du frågar mig. Särskilt David Bowies uppdykanden är sevärda.
När serien sedan kom till sverige följde jag den slaviskt, den är som sagt, hysteriskt rolig och när det nu pratas om en andra säsong blir jag väldigt glad.
Film: Labyrinth
80-tals kitsch när det är som bäst.
Snacks: Popcorn. Jag skulle döda för en skål popcorn just nu.
Dagens YouTube:
http://www.youtube.com/watch?v=gxtbJf5E9i4
"Sorry about the table Brett" är lika roligt varje gång.
Ha en underbar midsommar!
//Sandra
It's hard to hold a candle
...in the cold November rain
-Guns 'N' Roses - November rain
Avslutningsdag idag, känns underbart att få sluta trots regnet som hällde ned över oss och att det var kallt. Det innebar vilket som att jag slipper läxor och lektioner under en hel sommar, och för att göra det hela ännu bättre, så har jag slutproduktion med en underbar klass framför mig.
Igår var jag med Emelie till tatueraren, resultatet blev verkligen jättefint även om jag tycker att det känns lite skumt att se mina bokstäver och min fjäril på någon annans ben, permanent ditsatt liksom.
Skumt men trevligt.
"Fredagsmys"
Denna regniga fredag med min moster Karin.
Min moster är världens underbaraste människa. Hon är en väldigt stark person som jag ser upp till oerhört mycket.
Hon jobbar dessutom som bildlärare, vilket jag också vill bli.
Hon älskar film, konst och musik och det är alltid lika roligt att diskutera sådan med henne.
Moster är en av mina största förebilder i livet och hon betyder jättemycket för mig.
Film: Frida
En oerhört vacker film om konstnärinnan Frida Kahlo, som jag vet att min moster tycker väldigt mycket om.
Snacks: Eftersom jag är väldigt sugen på det så får det bli hembakta marsmallow och chocolate chip cookies.
//Sandra
-Guns 'N' Roses - November rain
Avslutningsdag idag, känns underbart att få sluta trots regnet som hällde ned över oss och att det var kallt. Det innebar vilket som att jag slipper läxor och lektioner under en hel sommar, och för att göra det hela ännu bättre, så har jag slutproduktion med en underbar klass framför mig.
Igår var jag med Emelie till tatueraren, resultatet blev verkligen jättefint även om jag tycker att det känns lite skumt att se mina bokstäver och min fjäril på någon annans ben, permanent ditsatt liksom.
Skumt men trevligt.
"Fredagsmys"
Denna regniga fredag med min moster Karin.
Min moster är världens underbaraste människa. Hon är en väldigt stark person som jag ser upp till oerhört mycket.
Hon jobbar dessutom som bildlärare, vilket jag också vill bli.
Hon älskar film, konst och musik och det är alltid lika roligt att diskutera sådan med henne.
Moster är en av mina största förebilder i livet och hon betyder jättemycket för mig.
Film: Frida
En oerhört vacker film om konstnärinnan Frida Kahlo, som jag vet att min moster tycker väldigt mycket om.
Snacks: Eftersom jag är väldigt sugen på det så får det bli hembakta marsmallow och chocolate chip cookies.
//Sandra
Time will crawl...
...and our mouths run dry.
- David Bowie - Time will crawl
"Fredagsmys"
Denna gång med skådespelaren och artisten Mos Def
Mos Def upptäckte jag som skådespelare i "Liftarens guide till galaxen" där han gjorde en bra prestation som Ford Prefect trots omöjligheten i försöket att göra film av en av världens bästa ,och kanske rörigaste, böcker.
Sedan såg jag honom i "Be kind rewind" som jag älskar eftersom jag tycker att idén är orginell och att resultatet blev en riktigt söt film.
Eftersom Mos är rappare kan jag inte säga att jag gillar hans musik, men jag diggar hans stil som skådespelare.
-"I think if we don't use the word "shortie" for the next hundred years... I'm not sure how that's going to help... but I'm sure that it will."
Film: Napoleon Dynamite
En helt underbar film som lyckas vara rolig utan att det egentligen händer något.
Jag vet inte säkert men jag hoppas att Mos skulle uppskatta humorn i den, om inte annat tänker jag tvinga honom. Alla borde se och skratta åt det här guldkornet till film.
Snacks: Grönsaker med dipp eftersom Mos är vegetarian.
//Sandra
- David Bowie - Time will crawl
"Fredagsmys"
Denna gång med skådespelaren och artisten Mos Def
Mos Def upptäckte jag som skådespelare i "Liftarens guide till galaxen" där han gjorde en bra prestation som Ford Prefect trots omöjligheten i försöket att göra film av en av världens bästa ,och kanske rörigaste, böcker.
Sedan såg jag honom i "Be kind rewind" som jag älskar eftersom jag tycker att idén är orginell och att resultatet blev en riktigt söt film.
Eftersom Mos är rappare kan jag inte säga att jag gillar hans musik, men jag diggar hans stil som skådespelare.
-"I think if we don't use the word "shortie" for the next hundred years... I'm not sure how that's going to help... but I'm sure that it will."
Film: Napoleon Dynamite
En helt underbar film som lyckas vara rolig utan att det egentligen händer något.
Jag vet inte säkert men jag hoppas att Mos skulle uppskatta humorn i den, om inte annat tänker jag tvinga honom. Alla borde se och skratta åt det här guldkornet till film.
Snacks: Grönsaker med dipp eftersom Mos är vegetarian.
//Sandra
No coward soul is mine
"No trembler in the world's storm-troubled sphere"
- ur dikten "No coward soul is mine" av Emily Brontê
Fredagsmys... en dag för tidigt denna veckan eftersom Issan kommer hit och har riktigt fredagsmys med mig och två Bowie-konsert-DVD:er och Adrian Lynes Lolita.
Sandra: "Åh nej! Nu måste jag ju blogga om Fredagsmyset idag istället! Vad jobbigt det blev! ...Vem vill jag ha fredagsmys med?"
Issan: "Mig förstås!"
"Fredagsmys"
Andra gästen i min Fredagsmys-serie blir brittiska författarinnan Diane Setterfield.
Många har nog missat Diane fullständigt, hon är en sån där författare som har släppt en enda bok. Dessutom en bok som kom ut för bara några år sedan i Sverige och som har en gräsligt ful utsida i den svenska upplagan.
Om sanningen ska fram så har jag inte läst boken på svenska och kan inte säga något om den, jag tänker trots detta påpeka hur synd det är att så få har uppmärksammat boken.
"The thirteenth tale" eller "Den trettonde historien" är en av de mest fantastiska böcker jag någonsin har läst.
Jag upptäckte den första gången när jag stod på Landvetter och väntade på mitt flyg och kikade igenom de engelska boktitlarna som fanns att köpa. Utsidan stod ut bland alla andra och när jag läste på baksidan blev jag oerhört intresserad.
Jag köpte den dock inte där och då, utan det skedde först ett halvår senare när jag upptäckte boken bland de engelska böckerna på bokrean. Jag sträckläste boken efter det.
Jag kunde verkligen inte lägga ned den, något som sällan sker mellan mig och böcker eftersom jag är oerhört kräsen, men språket i denna bok levde i symbios med handlingen till den grad att jag såg hela handlingen spelas framför mig som en film. Som om inte det räckte så ville jag, i samma stund som jag lade ner boken efter att jag läst klart den, plocka upp den och läsa den igen.
Film: Wuthering Heights (1970)
(Eftersom det är en filmatisering av en av mina favoritböcker genom tiderna, Svindlande Höjder, och för att jag tror att Diane skulle uppskatta den eftersom det finns drag i hennes skrivande som liknar de som Emily Brontë använder i sitt. Dessutom gör Timothy Dalton en utomordentlig Heathcliff i denna version.)
Snacks: Te och scones förstås!
(Vad annars när man har en brittisk författare på besök?)
Until next time
//Sandra
- ur dikten "No coward soul is mine" av Emily Brontê
Fredagsmys... en dag för tidigt denna veckan eftersom Issan kommer hit och har riktigt fredagsmys med mig och två Bowie-konsert-DVD:er och Adrian Lynes Lolita.
Sandra: "Åh nej! Nu måste jag ju blogga om Fredagsmyset idag istället! Vad jobbigt det blev! ...Vem vill jag ha fredagsmys med?"
Issan: "Mig förstås!"
"Fredagsmys"
Andra gästen i min Fredagsmys-serie blir brittiska författarinnan Diane Setterfield.
Många har nog missat Diane fullständigt, hon är en sån där författare som har släppt en enda bok. Dessutom en bok som kom ut för bara några år sedan i Sverige och som har en gräsligt ful utsida i den svenska upplagan.
Om sanningen ska fram så har jag inte läst boken på svenska och kan inte säga något om den, jag tänker trots detta påpeka hur synd det är att så få har uppmärksammat boken.
"The thirteenth tale" eller "Den trettonde historien" är en av de mest fantastiska böcker jag någonsin har läst.
Jag upptäckte den första gången när jag stod på Landvetter och väntade på mitt flyg och kikade igenom de engelska boktitlarna som fanns att köpa. Utsidan stod ut bland alla andra och när jag läste på baksidan blev jag oerhört intresserad.
Jag köpte den dock inte där och då, utan det skedde först ett halvår senare när jag upptäckte boken bland de engelska böckerna på bokrean. Jag sträckläste boken efter det.
Jag kunde verkligen inte lägga ned den, något som sällan sker mellan mig och böcker eftersom jag är oerhört kräsen, men språket i denna bok levde i symbios med handlingen till den grad att jag såg hela handlingen spelas framför mig som en film. Som om inte det räckte så ville jag, i samma stund som jag lade ner boken efter att jag läst klart den, plocka upp den och läsa den igen.
Film: Wuthering Heights (1970)
(Eftersom det är en filmatisering av en av mina favoritböcker genom tiderna, Svindlande Höjder, och för att jag tror att Diane skulle uppskatta den eftersom det finns drag i hennes skrivande som liknar de som Emily Brontë använder i sitt. Dessutom gör Timothy Dalton en utomordentlig Heathcliff i denna version.)
Snacks: Te och scones förstås!
(Vad annars när man har en brittisk författare på besök?)
Until next time
//Sandra
Just look through your window, look who sits outside...
"Little me is waiting, standing through the night"
- David Bowie - Love you 'till Tuesday
För att fira min födelsedag ska jag lansera en ny del av min blogg som förhoppningsvis ska göra att jag bloggar minst en gång i veckan.
"Fredagsmys"
Fredagsmyset innebär att jag väljer en person (känd eller okänd) som jag vill ha Fredagsmys med.
Jag berättar lite kort om när jag först träffade/upptäckte personen och lite om vår relation.
Sedan väljer jag en film och ett snacks som jag hade planerat att jag och denna person skulle roa oss med.
Det blir alltså lite filmtips också för er som tycker att sånt är roligt.
Och svaret är ja, egentligen är detta bara en stor ursäkt för att jag ska blogga oftare.
Dags alltså för premiären för
"Fredagsmys"
Premiärgästen blir förstås den man som jag lätt skulle välja över alla andra i ett sådant här sammanhang, David Bowie.
David är... min stora kärlek i livet.
Jag har sedan länge insett omöjligheten i den, kärlek, på gränsen till fanatiska beundran, som jag känner för honom och hans musik. Jag är realist, men jag tänker tillåta mig att drömma om David oavsett.
Han är en fantastisk artist och ett av mitt livs största vändpunkter är fortfarande när jag första gången sång hans Life on Mars?-video på tv.
Få artister har berört mig så mycket som David och ingen annan man över 50 kan ge mig stora skälvan bara genom att gå ut på en scen och riva av en av sina gamla hits.
Han blir alltså mitt första Fredagsmysval.
Film: Help!
(Eftersom jag sett den en miljon gånger och kan fokusera på det faktum att jag sitter i en soffa med David Bowie, Dessutom är jag medveten om att David gillar Beatles så han skulle nog inte misstycka heller.)
Snacks: Torkad frukt och nötter
(För att det är sjukt gott och verkar mer Davids stil än annat tillängligt flöt. Vi har ju tårta här hemma också... marängtårta med vispgrädde... det är... bra ;P )
Det var alltså Fredagsmyset den här veckan, håll tummarna för att jag lyckas hålla mitt löfte om att kunna blogga minst en gång i veckan i fortsättningen också.
Until next time
//Sandra
- David Bowie - Love you 'till Tuesday
För att fira min födelsedag ska jag lansera en ny del av min blogg som förhoppningsvis ska göra att jag bloggar minst en gång i veckan.
"Fredagsmys"
Fredagsmyset innebär att jag väljer en person (känd eller okänd) som jag vill ha Fredagsmys med.
Jag berättar lite kort om när jag först träffade/upptäckte personen och lite om vår relation.
Sedan väljer jag en film och ett snacks som jag hade planerat att jag och denna person skulle roa oss med.
Det blir alltså lite filmtips också för er som tycker att sånt är roligt.
Och svaret är ja, egentligen är detta bara en stor ursäkt för att jag ska blogga oftare.
Dags alltså för premiären för
"Fredagsmys"
Premiärgästen blir förstås den man som jag lätt skulle välja över alla andra i ett sådant här sammanhang, David Bowie.
David är... min stora kärlek i livet.
Jag har sedan länge insett omöjligheten i den, kärlek, på gränsen till fanatiska beundran, som jag känner för honom och hans musik. Jag är realist, men jag tänker tillåta mig att drömma om David oavsett.
Han är en fantastisk artist och ett av mitt livs största vändpunkter är fortfarande när jag första gången sång hans Life on Mars?-video på tv.
Få artister har berört mig så mycket som David och ingen annan man över 50 kan ge mig stora skälvan bara genom att gå ut på en scen och riva av en av sina gamla hits.
Han blir alltså mitt första Fredagsmysval.
Film: Help!
(Eftersom jag sett den en miljon gånger och kan fokusera på det faktum att jag sitter i en soffa med David Bowie, Dessutom är jag medveten om att David gillar Beatles så han skulle nog inte misstycka heller.)
Snacks: Torkad frukt och nötter
(För att det är sjukt gott och verkar mer Davids stil än annat tillängligt flöt. Vi har ju tårta här hemma också... marängtårta med vispgrädde... det är... bra ;P )
Det var alltså Fredagsmyset den här veckan, håll tummarna för att jag lyckas hålla mitt löfte om att kunna blogga minst en gång i veckan i fortsättningen också.
Until next time
//Sandra
