Sound & Vision

...and I will sing, waiting for the gift of sound and vision
-David Bowie . Sound and Vision




Låt oss prata om musik.


Jag är beroende av musik, kan inte leva utan det. Trivs inte i tystnad och föredrar helt klart, i alla sinnesstämningar, att ha musik. Musik kan trösta mig och låta mig ha utlopp för min ilska.

Musik är bra helt enkelt.


Mycket av min musiksmak har mina föräldrar påverkat mig med (Jag somnade till Europe när jag var jätteliten och inte kunde sova.) 


När jag var liten lyssnade pappa på Europe, Kiss, AC/DC, Sex Pistols, Alice Cooper, Black Sabbath, The Sweet, Whitesnake m.fl. Alla dessa blev band som jag själv lyssnar på och tycker om idag.

Mamma lyssnade på Cher, Abba, Shanaia Twain, Era, The Flying Pickets, musikaler m.m. Jag vet inte varför, men det enda jag verkligen behållit av det mamma gav mig i musikarv är musikalerna. Resten kan jag lyssna på och tycka är lite mysigt, men det är inte samma sak som det arv pappa gav mig.


*




Musikaler ja, det var när jag för första gången såg Cats (I en skinnfåtölj på Lilla Brunnsberg) på TV som drömmen om att bli musikalartist väcktes. Cats var den musikal som väckte mitt musikalintresse. Efter Cats såg jag de typiska barnmusikalerna, Bugsy Malone och Trollkarlen från Oz. Strax efter det följde tonårsmusikalerna West Side story (som jag inte alls tycker om, även i denna dag), Grease, Hair, Chicago och Moulin Rouge.


Min pappa och min styvmamma var och såg Kristina från Duvemåla då den spelades på Cirkus, och jag minns att Satu (min styvmamma) spelade "Löss" medan hon avlusade mitt hår för att jag skulle tänka på något annat. När Björn och Benny sedan satte upp Chess på svenska var de där och såg den, och då de kom hem med cd-skivan var jag såld. Runt nyår så visade de den på SVT och jag var frälst. Efter det betade jag även av det engelska soundtracket och jag kan än idag inte besluta vilken jag tycker bäst om.


Efter min tillfälliga tripp över till svenska musikaler återfann jag slutligen Cats och därmed sökte jag mig också till Andrew Loyd Webbers övriga verk. Jag såg filmatiseringarna av Phantom of the Opera, Evita och Jesus Christ Superstar i rapp följd, och under sommaren 2007, såg jag även Joseph and the Amazing technicolor dreamcoat, som kom att bli en av mina absoluta favoritmusikaler. På scen under denna period såg jag även Miss Saigon, som då vi gick dit utan förväntningar, gjorde både mig och min pappa mållösa över hur fantastisk den var.


På senare tid har jag även sett Sweeney Todd och RENT vars humor och glimt i ögat jag avgudar. Jag har även hört och sett snuttar ur "Wicked" en musikal som jag har lovat mig själv att jag måste se eftersom jag tycker så hemskt mycket om musiken. En annan sådan är Elton Johns Aida.


2006 fick jag dock äntligen se Cats live, visserligen på Svenska och med annat smink och koreografi, men det var ändå Cats och är nog en av de mest fantastiska upplevelserna i mitt liv. Att jag faktiskt fått se den, på riktigt.


Mina topp fem musikaler:


5. Chess

Chess är en av dessa "fulländade" musikaler då karaktärer, musik och text fogas samman till en enhet som inte kan bli bättre. One night in Bangkok spelas ju fortfarande på radio, det borde vara det ultimata beviset.  

4. Miss Saigon

Musiken är fantastisk och är det rätt artister satta så kan låtarna lyfta taket. Den har dessutom en klanderfri, bra story, något som inte alla musikaler har .

3. Jesus Christ Superstar

En av de mest fantastiska musikaler som skrivits, Loyd-Webber och Rice sammarbetar och gör en av de bästa rockopera-musikaler som någonsin gjorts

2. Hair

En av de första musikaler som verkligen berörde mig så mycket att jag grät.

1. Cats

Den första kärleken väger alltid tyngst. Memory är dessutom en av de bästa ballader som skrivits.


Dagens musikal-YouTube:


Wicked - Popular  


Motivering:
Wicked fick mig på fall till stora delar på grund av den här låten.

*




Men något som båda mina föräldrar lyssnade på, och kanske det som mest satt sina spår och som kom att bli min första musikaliska kärlek, var The Beatles.


Jag har inte lika starka barndomsminnen ifrån Beatles som jag har av hårdrocken och musikalerna, vad jag vet är att jag alltid har tyckt om Beatles, och att jag ofta sjungit med i Obladi Oblada när pappa kört låtarna på datorn. Hade fram tills för några somrar sedan alltid haft Beatles som en lite "vid sidan av" lyssning, förutom det som jag var mest inne i just då. Vändningen som gjorde mig till en riktig, för att citera Ylva, "nörd", var Törebodafestivalen 2006. Då Lennon's magic elbow, ett Beatlescoverband från Liverpool spelade. Vändningen kom nog främst för att det var detta som fick Rad att lyssna på Beatles, och det kändes nog mer okej att göra det om hon gjorde det också tror jag.

Så efter det blev vi efter hand så Beatles-nördiga som vi är idag.


Jag hade tänkt att jag skulle göra en lista med mina fem favoriter av alla beatleslåtar... och jag måste erkänna att det är fruktansvärt svårt, men jag ska försöka i alla fall.      


5. Hey Jude

Den här låten har någon slags sötsur smak för mig. Jag brukar lyssna på den då jag är nere, eftersom den är precis lagom för sådana känslor.

4. Two of us

Jag gillar bildspråket i den här låten fruktansvärt mycket, jag tycker om låtar som beskriver saker så att jag kan se dem framför mig.  

3. Dear Prudence

Jag tycker om det faktum att jag kan lyssna på den här låten då jag är alldeles instängd och allt känns skit och inse att världen faktiskt är vacker och att jag inte kan vältra mig i självömkan.

2. A Hard day's night

En såndär låt som jag kan lyssna på 20ggr och jag tröttnar aldrig.

1. Here comes the sun

Min absoluta favorit bland alla Beatleslåtar. Om jag måste välja någon så är det just den här.


Dagens Beatles YouTube:


Help!

Motivering:
Promotionvideo till Help!, som jag finner hysteriskt rolig och bara så naturligt Beatles.

  

*




Inte all musik är ett direkt musikarv dock. Jag hade en intensivperiod då jag, efter att ha sett en livespelning för VH1, lyssnade fruktansvärt mycket på The Police. Texterna var helt brillianta och jag älskade att musiken var så långt ifrån allt annat jag lyssnat på, och så långt ifrån vad mina vänner lyssnade på. The Police i sin tur ledde mig till Stings soloarbeten, och nuförtiden är dessa sådana skivor som jag helt plötsligt kan känna ett sug i magen efter att få lyssna på.


Någon gång efter Sting, och kanske i mitten av Beatlesperioden, så började jag lyssna på min andra riktigt stora musikaliska kärlek, David Bowie.


Det var nog Life on Mars? som började det hela. Jag satt och glodde på VH1 igen (Man kan ju undra om jag saknar liv helt...) och de spelade Life on Mars? Självklart hade jag hört låten förut... men mest i bakgrunden och aldrig såhär. För det var just där, i den där soffan, just då, som jag insåg storheten i den låten. Bowie blev dock inte lika intensivt som Beatles hade varit, utan han låg mest vid sidan av och låtarna kom fram då jag kände för det. Vissa av hans låtar är faktiskt fortfarande det enda jag kan lyssna på då jag är i vissa sinnesstämningar.


Bowie förde mig även samman med Issan och Ida. Så jag är tacksam för det också.


Okej, En Bowietopplista. Det kommer att ge mig minst lika mycket ångest som den med Beatles, men det är lika bra att testa.


5. Miracle Goodnight

Kanske den svåraste att välja ut på den här listan, har så många favoriter som skulle ha förtjänat en plats. I slutändan blev det ändå en senare Bowie-låt som jag kommit att tycka fruktansvärt mycket om, mestadels för att soundet är så annorlunda tror jag.

4. Ziggy Stardust

Ett självklart val på topplistan. En låt som alltid får mig att önska att jag var ung under Ziggy-eran. 

3. Young Americans

Jag gillar att den är så härligt soulig. Detta är en låt som jag känner mig fruktansvärt bekväm med och som jag kan lyssna på när och vartsomhelst.

2. Rebel Rebel

Har en speciell relation till den låten och kan omöjligt förklara varför. Kanske är det min dröm att få göra uppror. Jag vet inte. Vad jag vet är dock att varenda gång jag hör den här låten så signalerar min hjärna direkt ett "GUD vad jag älskar den här låten!"

1. Life on Mars?

Är och kommer alltid att förbli min nummer ett på denna lista. Inget kan ändra på det.


Dagens Bowie YouTube


Cracked Actor  


Motivering:
Cracked Actor är i mina ögon en av de bästa dokumentärerna om Bowie som gjorts. Länkar till del 1 av 4. Se dem alla.

*


Idag kan jag inte påstå att jag har någon speciell musikalisk period. Utan jag lyssnar på allt jag har lyssnat på tidigare, och slänger in lite nytt (och gammalt) som jag upptäcker då och då. 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0