...Ain't it funny how things sometimes look so clear and feel so near?
- Roxette - Milk and toast and honey

---

---

Emellanåt roar jag mig med att inte jobba för pengar.
Detta innebär förstås inte att jag jobbar gratis, utan att jag jobbar åt mina vänner, förutsatt att de lovar att bjuda mig på fika eller bio eller något annat trevligt.
Jag är ju alldeles särskilt svag för fika, och allra särskilt thé.

Häromdagen gnällde min kära vän över det faktum att hon inte tyckte om sin bloggdesign, och det var ett av de där fallen då jag satte igån att jobba för en utlovad fika i slutet på månaden.
Absolut inget jag kan klaga över.

Även om mina webdesignerfarenheter inte är jättemånga, då jag främst jobbat med denna och min LiveJournal, men på sistone även fixat lite med de dagböcker jag på engelska håller i rollspelsform, och jag kanske inte är den mest skickliga eller effektiva, så tycker jag ändå att jag lyckades riktigt bra med den i slutändan!
Den förtjänar ju dessutom lite reklam:

http://mellifluously.blogg.se/

Det är nog den första av alla mina bloggdesigner som har menyn till vänster, slog det mig precis.
Bannern är självklart även den mitt eget verk. Det är faktiskt det jag är bra på då det kommer till webdesign. Banners. Jag kan nämligen säga att jag faktiskt har erfarenhet av det då jag sysslat med det i ett antal år, ända sedan mitt första inträde på ett FanForum skulle jag tro.
Just denna är baserad på min väns grundidé om en filmremsa, som jag sedan jobbade vidare på.

Ibland händer det också att jag jobbar utan löfte om fika.
Som när jag uppmuntrade min mor till att börja blogga till exempel... och som hon bloggar nu!
Jag har insett nu, på senare tid, att färgerna till väldigt stor grad påminner om de som prydde vår hall i mitt barndomshem efter att mor min gått lös på den. Detta var dock helt undermedvetet!

http://kullaparymmen.blogg.se/


Självklart är detta inlägg egentligen bara skamlös reklam för två riktigt bra bloggar. Vad annars?
De är för övrigt ganska sällsynta, de där riktigt bra bloggarna. De som faktiskt innehåller något vettigt.
Jag tror att i en bloggdjungel fyllt med dagens outfit, modetips och sminkinstruktionsvideos... då tror jag att vi faktiskt kan behöva en paus.
Visst tror jag säkert att modebloggar kan vara intressanta och välskrivna, men de är inget för mig.
Då föredrar jag bloggar som är något annat, och går ut på något helt annat än mode och utseende.

Det är så jag försöker hålla min blogg, även om det denna gång mest blev reklam!
Jag återkommer snart med ett nytt, lite mer välfyllt inlägg!


Förresten, har du en favoritblogg om just "något annat än mode och utseende"? Vill du sluta vara den enda i din bekantskapskrets som läser den? 
Jamen dela då med dig av den till resten av världen i en kommentar på detta inlägg! Det uppskattas säkert av fler än mig!


//Sandra

"...I can't see where they lead
For the end is a mystery no-one can read."

- Sting - The book of my life

---

---

Några gånger om året läser jag böcker som jag klickar med.
Jag kan läsa bra böcker, mediokra böcker, fantastiska böcker utan att göra just detta,
men någon gång ibland, så klickar det.

När det gör det är det ofta för att boken träffat precis rätt någonstans inom mig.
Den har kanske fått mig att gråta, eller varit helt fantastiskt skriven, eller haft ett sådant visuellt språk att jag sett allting framför mig som på film...
Det är lite olika varje gång, men efteråt är jag alltid upp över öronen förälskad i dem.

"Var är Jane Eyre?" av Jasper Fforde var en sådan bok.

"Just Kids" av Patti Smith en annan.

"Anansi boys" av Neil Gaiman en tredje.

Jag såg allt Fforde skrev, och var så övertygad om att jag faktiskt var i hans alternativa lilla litteraturuniversum att jag blev förvånad över att jag inte såg Shakespeare och Marloweanhängare slåss på stan efter det. 
Jag grät med Patti hela sista kapitlet, och jag har nog aldrig haft en husgud förrän jag läste den.
Jag skrattade mig igenom allvaret på Gaimans sidor, och upptäckte att han funnit den där skört perfekta balansen och lyckats uppnå realistisk fantasy.

Andra sådana böcker jag läst är förstås några av mina favoriter,
"The Silver kiss" av Anette Kurtis Clause (En av få riktiga kvalitetsböcker om vampyrer), "Lolita" av Vladimir Nabokov (Som är så vacker ibland att jag tappar andan), Den trettonde historien av Diane Setterfield (Som har en twist och miljöer som gör att den går att läsa fler gånger), Monkeewrenchmorden av P.J.Tracy (En av de bästa kriminalromanerna i modern tid) med flera...

"Fördjupande studier i katastroffysik" av Marisha Pessl är ungefär 500 sidor lång och upplagd som en kursplan i litteratur, komplett med litteraturlista. 
I 400 sidor är det EN BRA BOK. Inget mer, inget mindre. En mysig historia om 16åriga Blue som bor med sin pappa som är professor. De har flyttat runt mellan olika universtitetsstäder hela hennes liv och hon har aldrig haft några nära vänner. Hon kan inte mycket om känslor och vanligt tonårsliv, men hon kan en massa om historia, fysik, kemi, litteraturvetenskap, samhällskunskap, naturkunskap... ja i stort sett alla akademiska områden. 
I 400 sidor är det en historia om en flicka som förlorat sin mamma, aldrig haft en fast punkt utöver sin pappa, och som till slut träffar en grupp ungdomar i hennes egen ålder och det är först då hon blir tonåring på riktigt. 
Hon upplever kärlek, död, lycka och olycka, känslan av utanförskap, och känslan av att få tillhöra en exklusiv grupp.
Sedan, efter ungefär 400 sidor, tar boken sin första riktigt oväntade vändning, och blir med ens fantastisk. De sista 100 sidorna kan jag inte sluta läsa. Jag kunde på riktigt inte slita blicken från den och jag läste konstant, utan avbrott i två timmar. Det gick bara inte att lägga den ifrån mig. Denna första oväntade vändning, som sedan ledde till ett flertal andra, var så fantastisk och välplanerad att jag gick ifrån att tycka att boken var bra, till att inse att vi faktiskt klickade. 
Inte på grund av litteraturreferenserna, eller Blues pappa Gareth som jag bara älskade, inte för några av det andra karaktärerna eller miljöerna, utan för den där första vändningens skull.

"Fördjupande studier i katastroffysik", vars långa, komplicerade titel får en förklaring i boken, är en bok som jag rekommenderar till alla mina likasinnade, och till alla med åtminstone 3 hekto tålamod och tid på sig att ta sig igenom den första delen. För det krävs. Men i slutet, är det så himla värt det. 

---

Som utlovat, tänkte jag skriva om tårta idag också.
För alla åldrar till och med!



Till min systers födelsedag bakade jag rosa princesstårta, eftersom det är den enda sortens tårta hon äter.
Till mina egna födelsedagar har jag dock en annan specialitet, chokladmoussetårta. Dock börjar dessa tårtor båda med samma grund, sockerkaksbotten.

Om jag har tid, brukar jag baka min egen, och då följer jag alltid mammas recept.

Sockerkaka till det mesta:
3 ägg
3 dl socker
3 dl mjöl
1 dl kokande vatten
2 tsk bakpulver

Sätt ugnen på 175 grader.
Blanda ihop ingredienserna till en jämn smet. Smaksätt gärna med några droppar citronsaft eller en matsked vaniljsocker.
Smörj och bröa en form (gärna en med löstagbara kanter).

Grädda i ca. 30 minuter. Kolla med provsticka så att den är färdig.

Dela kakan på mitten (det är enklast, men försök gärna att få den i tre delar om du vill) när den svalnat. Välj gärna en kniv som är lång nog att skära genom hela kakan. Det kan vara lite pilligt så bli inte ledsen om du råkar skära för tunt eller göra hål i den. Det är bara att pussla ihop lite och kan hända den bästa! 

Princesstårta: 
Marsankräm
Vispgrädde
Jordgubbssylt
Marzipan (ev.)
Marzipanlock (ev.)
Florsocker (ev.)

Fyll sedan tårtbotten med marsankräm och jordgubbssylt. Lägg på "locket" och bred på ett lager vispad grädde på kanterna och toppen. Detta för att marzipanlocket (färga och kavla själv eller köp färdigt), ska fastna bättre. 
Dekorera sedan med marzipanfigurer, pudrat florsocker, eller båda delar. 

 

Chokladmoussetårta:
Chokladmousse (se recept nedan)
Hallon (frysta eller färska)
250 g vit choklad
50 g ljus eller mörk choklad

Gör chokladmousse. Det lättaste är förstås att göra sådan som finns att köpa på påse i butik, personligen föredrar jag dock detta recept, som både smakar mer, och som faktiskt egentligen inte är så komplicerat.
Självklart fungerar det utmärkt som alldeles vanlig dessert också! Toppa då gärna med lite varma hallon! 

Chokladmousse:
200g choklad
6 dl vispgrädde
3 äggulor

Smält chokladen i vattenbad. Vispa grädden så att den blir fluffig.
Blanda ned äggulorna i den smälta chokladen och blanda sedan försiktigt samman detta med grädden.
Låt sedan blandningen stå i kylen ( i en bunke om du ska göra tårta eller i serveringsskålar om du gör efterrätt.) i minst en timme.

När du har gjort chokladmoussen fyller du sedan tårtan med detta samt med de antingen färska eller upptinade hallonen. Lägg på locket.

Smält sedan den vita chokladen och häll detta över tårtan. Riv sedan ljus eller mörk choklad fint över det hela.
Låt sedan stå i kylen fram till servering!

---

Dagens YouTube:
http://www.youtube.com/watch?v=Ir3qJDhJ_xU&feature=related

Motivering:
Min bror älskar Jeff Dunham, och idag, när vi faktiskt kom överens hela dagen för en gångs skull, så påminde han mig om hur mycket jag älskar den här lilla anekdoten.
Det här hemskt, men gud vad jag skrattar varje gång!


...

Och förresten!
Nu har mitt och Idas band Phenonemum en MySpace sida!
http://www.myspace.com/phenonemum

Se till att kika in där då och då. Det kan hända att vi lägger in låtar där snart!
Om inte annat kommer det att dyka upp framtida spelningsdatum där i alla fall!