...endorses a deep commitment, getting comfy getting perfect is what I live for.
- Savage Garden - I want you

---

Nu ska jag utmana mig själv. Erukah påstår att alla andra gör det här på sin blogg.
Jag tänkte att då ska jag sätta igång och förhoppningsvis lyckas blogga lite oftare på grund av det. På min engelskspråkiga blogg är det ofta inlägg i det här stuket som jag gör för att jag ska komma ihåg att hålla den igång. Jag tror att när det kommer till bloggande så gillar jag att ha den där röda tråden att hänga fast vid.
Så idag och förhoppningsvis 30 dagar framöver kommer ni få stå ut med inlägg efter den här mallen:

Dag 01 – Presentation
Dag 02 – Mina hobbys
Dag 03 – Mina föräldrar
Dag 04 – Mat 
Dag 05 – Vad är kärlek? 
Dag 06 – Musik
Dag 07 – Vänner
Dag 08 – Favoritsaker
Dag 09 – Min tro eller livsfilosofi
Dag 10 – Bloggfavoriter
Dag 11 – Mina syskon
Dag 12 – 10 saker du inte vet om mig
Dag 13 – En vanlig dag hemma hos mig
Dag 14 – Dåliga vanor och laster
Dag 15 – Mina drömmar 
Dag 16 – Utbildning
Dag 17 – Barndomsminne
Dag 18 – Ett pinsamt ögonblick
Dag 19 – Detta ångrar jag
Dag 20 – Mina förebilder
Dag 21 – Mina dåliga sidor
Dag 22 – Det här upprör mig
Dag 23 – Mitt hem
Dag 24 – Det här får mig att gråta 
Dag 25 – Det här är jag bra på 
Dag 26 – Mina rädslor 
Dag 27 – Min favoritplats 
Dag 28 – Saker jag saknar
Dag 29 - Vad jag värdesätter i livet
Dag 30 - Det bästa jag har gjort i mitt liv

Jag hoppas verkligen att det ska fungera och jag hoppas verkligen att jag ska hålla fast vid det. Jag kan förstås inte lova något eftersom jag verkligen inte är särskilt bra på att hålla blogglöften i alla fall.

---

Dag 1: Presentation



(Foto taget av den helt fantastiska Ida Lodin)

Mina morföräldrar blev farföräldrar den 22:a Maj 1991 när jag och min tvillingkusin föddes.
I Augusti 1991 döptes jag till Sandra, även om Mor läste Sandemo och ville att jag skulle heta Silje. Det lät dock för Norskt för min pappas tycke och det blev Sandra istället. 
Den 5e Mars i år har jag stått på mina relativt långa ben, svaga anklar och stora fötter på den här jorden i 19 år. Det var nämligen då, när jag var knappt 10 månader gammal som jag för första gången stod själv. Gick gjorde jag tre veckor senare och envisheten och det dåliga balanssinne man får av att hoppa över krypstadiet har jag burit med mig sedan dess. På gott och ont förstås.

Jag växte upp och blev lika delar Dalkulla som Västgöte. Jag pratar Engelska med så övertygande Brittisk accent att infödda Engelsmän tror att jag har bott där i flera år men sanningen är att jag inte förrän förra året ens gjorde ett försök att bosätta mig där och för den sakens skull blev det försöket dessutom inte lyckat.
Lika mycket är jag lika delar barfota skogsnymf som jag klär upp mig i kostym likväl som i klänning i siden och spets och tiocentimetersklackar på skorna.
Innerst inne är jag lite av allt jag tycker om. Lite glamrockare, lite punk, lite hårdrock, lite pop, lite klassiskt lite jazz. Jag är lite Sherlock Holmes, jag är lite Lolita. Lite Harry Potter och lite Stephanie Plum. Jag älskar Shakespeare lika högt som Stephen Fry och Filip&Fredrik.
Lite Prinsessa på vift, Lite Marilyn och Audrey. Jag är lite Boondock Saints, lite Downey Jr och Weaving. Jag älskar V för Vendetta, älskar Fight Club, älskar Imagine me and you. Jag kan sjunga hela musikaler utantill och kan rabbla varenda replik ur fantasyfilmer från 80talet.
Jag är också lite av alla karaktärer jag någonsin spelat på eller velat spela på scen. Jag är hundra procent teaterapa och i allra högsta grad beroende av kicken jag får på scen.

Eftersom jag skriver mycket är jag till stor del karaktärerna jag skriver om. Även de jag inte tycker om. Jag dricker mängder med thé och en inte riktigt lika stor mängd kaffe med mjölk. Jag började som absolutist men blev till slut övertygad om att jag inte nödvändigtvis behöver släppa mitt kontrollbehov över ett glas vitt vin.
Jag lagar mat och jag stickar som en annan hemmafru och jag älskar att dela med mig. Vännerna bjuder jag på middag och fika och en halsduk här och där hamnar i paket.
När jag tänker för mycket målar jag, när jag känner mig inspirerad ritar jag. Jag måste uttrycka mig på något sätt i varje stark känsla jag har, annars kan jag inte sova om nätterna. Vilket uttryck känslan tar är olika varje gång men jag tycker om att förvånas av mig själv.
Varje teckning, varje målning, varje dikt, varje novell, varje sång jag sjunger och varje roll jag spelar på scen är en liten bit av mig. På något sätt.
Det här inlägget är en liten del av mig. Kanske inte tillräckligt för att man ska lära känna mig helt för jag är lika komplex och månfacetterad som vilken annan människa som helst. Jag har hemligheter och saker jag inte berättar och flera tusen minnen både bra och dåliga som gör mig till den jag är. Det kanske inte ger en perfekt bild av vem "jag" är, men jag tycker det duger som en presentation i alla fall. För på sätt och vis så ÄR det just det här jag är.

---

Dagens YouTube: